livrädd jävlat livrädd.
satt vid datorn och skulle hoppa i duschen, så går till tvättstugan och hämtar mina kläder och ser grinden som är vid altanen bara flyga upp, jag lovar, vart så rädd att jag bara studsa på stället, springer in i duschen och sammlar mig, tar en långt varm dusch, och sen ut igen, och sitter vid datorn och ska försöka få svenska läxan gjord, då de börjar låta bakom dörrarna jätte mkt och hundarna börjar skälla, tänker mest bara att de är vinden eftersom de blåser massor, men sen så börjar de rycka (!!) i handdaget till ytterdörren, och hundarna började skälla igen ! och då smyger jag mig förbi köket för att titta, och jag ser ingen människa, men fotspår! :OO  då var de kört, sprang till duschen och där har jag suttit i ungefär 30 minuter och pratat med först syster och dom, dom var då påväg hem från Ikea. dom bara skrattar åt mig, men sen så låter de bakom dörrarna igen och igen och igen, och hundarna skäller, då kanske dom förhoppningsvis ändrar tanken lite? men då ringde jossan, så jag pratade med henne i stället, satt då fortfarande i duschen, hade tänkt gå upp till mitt rum, men då hade jag vart tvungen gå förbi köket, och de vägrade jag, skulle fan inte visa mig. för jag ser inte ut genom förnstrena så bra när de är så mörkt ute, men dom som är ute ser ju mig..
så jag satt där och pratade med jossan, tills mamma och dom kom hem, då säger hon att lilllan hade suttit på fönsterbrädan, och hon är så att när ingen kommer och öppnar dörren till henne så hoppar hon på fönsterdrädan så de låter ganska mkt,
och givetvis börjar dom skratta jätte mkt åt mig, och sen hör jag även i telefonen att jossan också skratta åt mig (A)
men jag är seriös, de var inte lillan, hur skulle hon kunna gå med skor framför dörren? knappast, usch fyfan va äckligt.
hatar att vara så lättskrämd.
så nu ska jag bara skriva litegran på svenska läxan sen ska jag gå upp och sova med mitt onda ben, och sen ska jag sova bort att spöken.

puss.